Hållbart resande med Marockoresan - vi prioriterar lokala aktörer!

På många resmål försvinner större delen av vinsten från turismen ut ur landet. Se till att dina pengar får den lokala ekonomin att blomstra. Värna miljön, kulturarvet, det lokala näringslivet & samhället och de lokala arbetstillfällena. 
I Marocko råder vattenstress. Spar på vattnet. Läs med nedan!
Vi på Marockoresan försöker vara ett föredöme och visa vägen så att alla våra resenärer bidrar till en hållbar utveckling på platserna vi besöker.  Detta genom:

• Vi gynnar den lokala ekonomin för att bidra till Marockos och marockanernas utveckling och strävar efter att minska fattigdomen. Vi arbetar småskaligt för att uppmuntra till möten med ortsbefolkningen, gärna med tolk/guide så att vi kan kommunicera på riktigt. Våra grupper är aldrig större än 12!
• I första hand väljer vi hotell och restauranter som drivs av marockaner, gärna småskaligt.
• Vi samarbetar med en mängd egenföretagande marockaner, som själva får behålla hela sin inkomst. Vi betalar nästan alltid i förskott för att underlätta arbetet.
• Vi uppmuntrar våra resenärer att spendera pengar på lokala leverantörer och restauranter, köpa tjänster och varor (som vi kanske inte alltid behöver) av lokalbefolkningen, använda bärare, chaufförer och guider, samt att äta och dricka te hemma hos familjer för att de ska få intäkter. Som en sorts u-hjälp.
• Vi uppmuntrar till att inte pruta för hårt - eller åtminstone inte betala underpriser - eftersom säljaren förmodligen behöver pengarna mycket mer än vi själva gör.  Om du tycker att det är kul att pruta kan du göra det - och sedan betala ett något högre pris när du betalar. Då vinner du i respekt och anses inte vara lättlurad. 
• Vi uppmuntrar till att lämna rejält med dricks till dem som gör ett bra jobb, eftersom lönerna inom servicenäringen ofta är låga och svåra att försörja sig på.
• På alla våra gruppresor ingår dricks i resans pris (ofta 3-500 sek/resenär), för att säkra att våra guider, chaufförer och hotellpersonal verkligen får den dricks som är nödvändig för att de ska kunna försörja sig. 
• Vi strävar efter att undvika s k finansiellt läckage där turisternas pengar går till utländska ägare. Marockoresan är visserligen själv en utländsk ägare, men försöker hålla nere priserna till ett minimum och se till att ständigt bidra till bra projekt. 
• Vi har kontaktpersoner som kan motta donerade kläder och prylar, så att de når fram till dem som verkligen behöver dem. 
• Vi bidrar till Marockos och marockanernas utveckling genom att uppmuntra, stödja och ekonomiskt bidra till bra projekt och entreprenörer som kan leda till jobb och möjligheter för många, både organisationer och personer som drar i tåtarna. 
• Vi bidrar till jämställdhet genom att anlita kvinnor där så är möjligt, och att skapa möten med kvinnoorganisationer för att få ökad förståelse och inifrånperspektiv. 
• Vi informerar om vikten att inte ge pengar eller saker till tiggande barn, utan istället till organisationer som kan distribuera till dem som behöver. Vi kan tillsammans med lokala guider tipsa om olika organisationer på respektive ort.
• Vi ger ekonomiskt stöd till English Street School i Essaouira och stöttar några landsortsskolor med begränsad ekonomi för att kunna ge eleverna en bättre skolgång. Vid behov kan vi bidra med glasögon eller inköp av ex vattentank. Om vi besöker skolor eller förskolor ger vi ekonomiska bidrag eller ex pennor, block till lärarna att distribuera till behövande. Vi ger också bort tandborstar och tandkräm för distribution ute på landsbygden! Mycket stort problem med tandhygien. Läsglasögon är också välkomna!
• Vi motarbetar prostitution och stödjer organisationen Oum El Banine i Agadir som sedan länge gör ett fantastiskt arbete för ensamstående mammor och deras barn. 

Ökningen av plastavfall är ett av våra största miljöhot. År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i våra hav om ingenting görs. Insatserna mot plast i haven måste börja på land och en viktig del är att minska användningen av engångsplastartiklar såsom muggar och sugrör. Endast 15 procent av plastavfallet globalt återvinns (OECD) och ca åtta miljoner ton plastavfall hamnar i våra hav årligen (UNEP).

• Vi uppmanar våra resenärer att ta med en egen vattenflaska med filter för att slippa köpa så många plastflaskor. Går att köpa i friluftsaffärer eller på nätet  tex.
• Under våra rundresor köper vi stora vattendunkar som alla kan fylla på ur, för att minska plastavfallet.  
• Ett av våra hotell i Imlil har ett eget vattenfilter och säljer därför inte vatten på flaska.
• För att bidra till en bättre miljö och minskad nedsmutsning, försöker vi sprida kunskap lokalt om vikten av att inte slänga skräp på gator eller i naturen (vilket är väldigt vanligt här).
• Vi deltar också så ofta själva och ibland med våra resenärer i det frivilliga arrangemanget Beach Cleaning på stranden i Essaouira.

Tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet. Trots detta saknar omkring 700 miljoner människor rent vatten att dricka, laga mat och tvätta sig med. FN menar att det råder vattenstress i ett land som har mindre än 100 m3/medborgare. I Marocko är siffran nu 625 kubikmeter och väntas minska till 500.  För bara 60 år sedan var den 2750!
Fortfarande har 15 % av befolkningen inte tillgång till rent vatten (städerna 1 %, på landet 35 %).  2018 hade 97 % av hushållen rinnande vatten (en stor skillnad mot 1998 då endast 37 % hade det).

Mellan 1980 och 2002 rådde svår torka. Den stora bristen på regn har fortsatt, förutom enorma störtskurar som snarare leder till översvämningar. De tre senaste decennierna har en 15-20 procentig minskning i vattenfloderna observerats. Denna vattenbrist accentueras av demografisk tillväxt och klimatförändringar. 
90 % av allt vatten går till bevattning av jordbruksområden. 
Många bergsbyar klarar sig hyfsat från det vatten som kommer från bergens snösmältning, och som leds ut i ett  vattendistributionssystem som funnit i många hundra år. Men på slätterna kan ett torrår innebära katastrof. Många ser vatten som en gåva från Gud, och under torrperioder kan särskilda regnböner hållas. 

Landets 140 vattenreservoar, byggda som en storsatsning av gamle kung Hassan II och påbörjat 1967, är idag bara fyllda till ca 46 procent.  Därför lades nyligen fram ett ambitiöst regeringsprogram med en satsning på 117 miljarder kronor,  för att på olika sätt säkra vattentillgången:

• Konstruera ytterligare ca 20 stora vattenreservoarer och en mängd mindre i berg eller underjordiska dammar. 
• Längs Atlantkusten byggs flera stora avsaltningsanläggningar för att kunna använda havsvatten. På andra ställen görs avmineralisering av bräckt vatten.
• Sedan 30 år finns flera projekt i Antiatlasbergen, där man samlar moln i nät, och tar vara på vattnet - vilket ger hela byar vattenförsörjning. Också flera projekt för att bättre samla regnvatten.
• Flera stora projekt för att rena och återanvända avloppsvatten (idag återanvänds endast 20 %) att använda främst till bevattning. 

En stor vattentjuv på många turistorter är hotellens flitiga tvättande av lakan och handdukar, stora pooler och gröna golfbanor. Vi kan alla hjälpas åt att spara vatten på semestern. Välj hotell utan pool!