Vår kommentar till terrordådet i Imlil:

Imlil är i chock. Hela Marocko är i chock. Det är fullkomligt ofattbart för såväl ortsbefolkning som för bergsguider hur detta fruktansvärda har kunnat hända.
Det är ovanligt med mord, och ännu mer ovanligt med mord på utlänningar. Särskilt chockerande är det att det har hänt i bergsbyn Imlil där kriminaliteten är extremt låg och Marockoresans resenärer - och de flesta andra turister - har funnit sitt paradis på jorden. Där har vi känt oss trygga, i goda händer hos vänliga amazigh/berber som tagit väl hand om oss under såväl vandringar som hotellvistelser. 

 
Jag som driver Marockoresan, Annika Thunström, har varit i Imlil kanske 30 gånger, med grupper eller ensam. I Imlil har jag hittat en plats där axlarna sjunker någon decimeter, där själen får ro, där omgivningarna är så vackra att det nästan gör ont, och där alla vi möter är så otroligt vänliga och hjälpsamma. Där jag inte ens brukar låsa mitt rum då jag går ut på långvandring eftersom hela platsen andas ro och trygghet. 

Alla mina gäster, både de som deltagit i någon av mina gruppresor, och de som bokat skräddarsydda arrangemang med en lokalguide brukar säga att de äälskar Imlil och gärna kommer tillbaka!
"Så oerhört tragiskt och sorgligt. Detta fantastiska Imlil, men onda saker kan hända överallt."
"Imlil var det ställe som kändes mest avslappnat, vänligt och välkomnande under vår resa. Helt omöjligt att föreställa sig en sådan händelse i Imlil. Och uppe i bergen, dessutom."
"En så fantastiskt vacker, lugn och rogivande plats. Finns många ställen jag skulle kunna gissa på, men Imlil är den sista."
"Fruktansvärt förfärligt, och obegripligt - vid mitt korta besök upplevde jag hela orten och samhället/communityt som väldigt varmt, vänligt och välkomnande..."

Från Bergens dag i Imlil, som istället blev en manifestation mot våld och terrorism!
Från Bergens dag i Imlil, som istället blev en manifestation mot våld och terrorism!

Chockade är givetvis ortsbefolkningen, där så gott som varje familj lever på turismen, där man försörjer sig som bergsguide, mulåsneförare, pensionatägare eller hyr ut en säng eller lagar ett mål mat till nyfikna turister.
Så har man de senaste 20 åren byggt upp en ömsesidig respekt för varandra, som jag upplever som en osedvanligt lyckad form av framgångsrik turism.
Hela Imlils befolkning deltog i polisens jakten på mördarna. Vägar var avstängda, alla vandringar varit inställda. Tills de misstänkta mördarna kunde tas i förvar.
Just därför känns det så överjävligt att just detta paradis har blivit platsen för en barbarisk terroristaktion. Det som vi alla trodde var ett bestialiskt mord och som ingen kunde begripa hur det kunde ske, visade sig vara det första terroristdådet i Marocko sedan 2011 (då café Argana i Marrakech sprängdes och 17 personer, mestadels turister omkom). 
Sedan dess har Marocko satsat enormt på terroristbekämpning och har alltså hittills lyckats spränga eventuella terrorceller innan de hunnit utföra sina dåd.  Läs mer om Marockos terrorbekämpning i länk från Ledarsidorna. 

”Nej till hat och icketolerans” ”Ja till fred och samexistens”.  Från minnesstund i Essaouira.
”Nej till hat och icketolerans” ”Ja till fred och samexistens”. Från minnesstund i Essaouira.

Morden har i flera dagar varit förstanyhet med över 10 minuters inslag på TV-nyheterna. Facebook svämmar över av ursäkter till tjejernas familjer, beklaganden över det som hänt och med hopp om återgående till det vanliga, fredliga Marocko.
Varenda marockan jag möter på gatan beklagar och ber om ursäkt. O förstår inte hur detta har kunnat ske i Marocko. Chockade marockaner har manifesterat sitt ursinne över handlingen i ett antal minnesstunder runt om i landet för att hedra de mördade tjejerna.
Själv deltog jag i en tyst minut här i Essaouira, på stora torget, där en muslimsk barnorganisation tände ljus och barnen visade skyltar textade på arabiska  ”Nej till hat och icketolerans” ”Ja till fred och samexistens”.  Skyltarna var inte översatta, vilket jag tolkar som att de inte var riktade mot oss turister utan mot övriga marockaner. 

Jag tillbringar min fjärde vinter här i Marocko. Jag känner mig tryggare här än hemma och gläds över att befinna mig bland människor som bryr sig så mycket om att jag har det bra! 
Jag får också ofta höra att mina gäster är positivt överraskade över hur vänliga marockanerna är. Eller som någon skrev till mig: ”Vi fick verkligen möta olika delar av Marocko och marockaner. Jag är imponerad av deras ödmjukhet och vänlighet, som vi fick se. Vackert land, och påtagligt vad vi i "västvärldens lyx" tappar, då vi är koncentrerade på att fortsätta se till att vi får de bättre när vi redan har det bra och tappar omvårdnaden om varandra”.

Vi som har rest runt i Marocko och känt på den fantastiska gästfriheten är nog inte rädda för att åka tillbaka, snarare tvärtom;  Vi vill stötta dem som oskyldigt kom att hamna i världens centrum p g a ett terrordåd.

Mitt hjärta gråter. Detta är en ofattbar, fruktansvärd historia, givetvis allra mest för Marens och Louisas familjer och vänner.
Men i denna ilska och sorg vill jag bara hoppas att Imlil kommer att få behålla sin plats i våra hjärtan.
Mördare och terrorister kan ju dyka upp också i joggingspåret hemma.
Men ingen, ingen trodde väl att de skulle nå Imlil.
Annika Thunström, julafton 2018
PS.
Sedan 1 januari 2019 är det obligatoriskt att anlita bergsguide vid vandringar i Imlil. Man har också bemannat två vaktposter på vägen upp mot Toubkal. 

På en av Marockoresans turer i Imlil, för mindre än en månad sedan.
På en av Marockoresans turer i Imlil, för mindre än en månad sedan.

Vågar jag åka till Marocko?

DN:s Mellanöstern-korrespondent Erik Ohlsson har granskat terror­mordet och jihadismens roll i Marocko.
DN 28 jan 2019

Om terrorbekämpning i Marocko.

Alice Morrison, skotsk äventyrerska boende i Imlil:

Norska ambassadören i Marocko:

”Inte i mitt namn”.

Kondoleanser från en bergsguide i Imlil:

My colleagues in the Toubkal Region of the High Atlas Mountain has asked me to write this post on their behalf:
We, the mountain guides and local extend or deepest and sincere condolences and ask that you respect the families of the two girls.
We as a community are rocked to the core and deeply shocked by the appalling crime commited in our homeland. Since the park opened in 1932, nothing has ever happened until this accident. 
Reporters are desperately trying to get information from us and the news reaching the media is not all factually correct; suffice to say the two ladies died of their horrific injuries, but we're not sexually assaulted. 
Tracker dogs, surveillance cameras and the law enforcement services as well as locals, have worked together to solve this crime perpetuated by three men from the cities who were under the influence of drugs.
We call upon the good people of the travelling public to be responsible tourists, to always make your whereabouts known, to use a buddy system and when coming to the mountains, always take a guide for your safety. Wild camping should be in the vicinity of a refuge or village where locals know you are there. 
The Amazigh people are welcoming and friendly and we have a deep respect for our cultures and traditions, but we are afraid this will impact and affect tourism. This would be devastating for our families, community and way of life. So many are guides and muleteers.
Please continue to support tourism in the mountains and contact reliable hiking companies as we are here to keep you safe and to make sure you have an amazing experience. 
If you have questions or need info about coming here, you can do so through this post.
Rachid Aitelmahjoub

”Terrorism har ingen religion” 

UD:s rekommendationer.

Obligatoriskt med bergsguide!

Du som funderar på om du vågar åka hit?
Imlil är en fantastisk plats, till vilken jag gärna återvänder ofta och gärna. Dit jag gärna fortsätter att skicka mina resenärer.
Nytt sedan 1 januari 2019 är att det blir obligatoriskt att ANLITA EN BERGSGUIDE för vandringar i Imlil, något som Marockoresan alltid har rekommenderat.
Förutom att säkerheten höjs då ni har med en person som känner varje steg och stig i området, liksom alla som bor i dalen får ni också en engagerad guide som är uppväxt i området och som delar med sig av sin kultur. Samtidigt som ni bidrar till den ekonomiska tillväxten och bergsbornas inkomster. 

"Fri camping" inte är en bra idé någonstans i Marocko. Det är t o m förbjudet att tälta fritt i naturen. Om man ska tälta ska man göra detta på campingplatser eller nära en by där man är övervakad. Marocko är ett mycket fredligt land, men vi får inte vara naiva i vår svenska "kan själv"mentalitet. Följ hellre det marockanska sättet att leva - ge dig aldrig ut ensam i ödemarken!